Variation är viktigt, både när det gäller inom en kurs, ett arbetsområde och ibland under en och samma lektion. I praktiken är det dock inte lika lätt att snabbt dra fram någonting meningsfullt när eleverna börjar slakna och tjatar om att få sluta tidigare. Som lärare i Samhällskunskap och Historia är jag avundsjuk på svensklärarna som alltid kan se till att deras elever har en lämplig bok att läsa när deras energi tar slut. Men det finns alternativ även för mig.

Läsning

Det är, som sagt, väldigt behändigt att låta eleverna läsa böcker eller texter anpassade till ämnet. Dels blir de tysta och dels kan deras läsning förmedla insikter och känslor bättre än fakta och lärarledda föreläsningar. Dessutom läser ungdomar idag alldeles för lite överlag.

I Samhällskunskap kan eleverna få läsa dagstidningar och tidskrifter. Ett alternativ är att man ger olika elever i uppdrag att ta med sig och läsa upp enskilda artiklar som fångat deras intresse under veckan. Till exempel en intressant utrikesnyhet, en intressant inrikesnyhet och något valfritt. I Historia kan de läsa historiska verk, utdrag ur tidskrifter som Populär historia eller böcker med historisk koppling.

Problemen med läsning är att det kan finnas väldigt stor skillnad mellan elevernas läsförmåga och att det sällan är lika kul att läsa sådant som läraren rekommenderat framför vad man själv vill läsa.

Tv och film

Det är sällan lämpligt att se brottstycken av en hel film som ett avbrott i undervisningen. Korta sekvenser som till exempel en nyhetssändning, en mindre dokumentär eller rentav en sketch är mer lämpliga. När jag vikarierade i tyska fick eleverna se en fem minuter långa filmer om olika djurungar. Det fungerade bra eftersom det var på tyska.

Nackdelen med att använda sig av filmklipp och tv-sändningar är att det kräver tillgång till en viss teknisk utrustning (visserligen ingen avancerade, men man kan knappast lita på att tv-apparater fungerar, att fjärrkontroller finns tillgängliga eller att dvd-spelare är lediga) och att läraren har förberett sig ordentligt. Det är inte säkert att det sänds några nyheter under den tid då man har sin lektion.

Ljud och radio

Nyheter kan man förstås även höra på radio, liksom olika typer av hörövningar och inläsningar. The Economist:s nyhetssammanfattning har jag spelat upp för elever vid ett flertal tillfällen. Visserligen på engelska, men lagom långa, väldigt aktuella och lätta att diskutera. UR har ett omfattande arkiv som borde innehålla mycket matnyttigt.

Problemet är återigen att det krävs vissa förberedelser och tillgång till fungerande teknisk utrustning.

Lekar

Lekar är ett utmärkt sätt att ”lura” elever att lära sig saker. I det här fallet har jag en ganska bred definition av lekar. Hit räknar jag till exempel nutidsorientering, korsord, ordflätor, soduku med mera.

Att läsa upp veckans nutidsfrågor brukar var uppskattat i Samhällskunskap, särskilt om det finns någon form av tävlingsaspekt. Sedan kan man som lärare störa sig på den erbarmliga kvaliteten på frågorna och göra egna om det finns tid. Själva konceptet är det dock inget fel på. I Historia skulle eleverna kunna få i uppdrag att para ihop olika historiska personer med yrken, dödsorsak eller nationalitet.

Sedan finns det även olika former av avslappningsövningar och massage. Konstigt nog har jag svårt för att ta rollen som hurtig lekfarbror i klassrummet, även om jag inte är rädd för att göra bort mig i andra situationer. Dessutom är det inte lika relaterat till själva ämnet.

Nackdelen med lekarna är att de kräver förberedelser och att det kan vara svårt att förutsäga hur lång tid som de kommer att ta i anspråk.

Avslutning

Alla inslag i lärarens undervisning bör vara noga genomtänkta, så även mer lättsamma eller varierade inslag. Därför kräver också till synes spontana uppgifter vissa förberedelser. Samtidigt så tror jag att det ger oerhört mycket att pröva något lite oväntat och annorlunda. Att försöka nå bakom elevernas gard med en fint och plantera funderingar och frågor när de minst väntar det.

Tags: Pedagogik, Populär historia, The Economist