Archive for september, 2009

Mark Lynas – Sex grader

Vår miljö och hoten mot den har blivit allt relevantare att även diskutera i skolan. Själv brukar jag försöka diskutera ämnet i Samhällskunskapen. Våra miljöproblem handlar om flera intressanta och viktiga frågor och belyser tydligt många av världens orättvisor.

sexgraderJournalisten Mark Lynas har skrivit en mycket pedagogisk och omtalad bok om vad som kommer att hända vår planet och oss om medeltemperaturen börjar stiga. Boken passar nog bäst som läsning för läraren inför ett arbetsområde om miljö. Men det borde gå utmärkt att lägga upp en serie lektioner kring miljöproblemen med utgångspunkt i hans bok. Först kan man presentera de förändringar som inträder för varje grad som vår genomsnittstemperatur stiger. Sedan kan man diskutera vad eleverna och resten av världen kan och bör göra. Har vi i väst ett större ansvar på grund av vår enorma konsumtion jämfört med fattigare delar av världen? Hur stora uppoffringar kan eleverna tänka sig att göra?

Tags:

Stockholmare smartare än lantisar?

Stockholmarna må vara smartare än resten av befolkningen, men huvudstadens politiker verkar i alla fall vara tämligen dåliga på elementär ekonomi. Nu kommer ytterligare avslöjanden om hur välfungerande verksamheter avknoppats till vrakpriser.

Inget ont om Anita Godhe och Anna-Maria Kriss, som verkar sköta verksamheten på ett bra och tillfredsställande sätt. Men att rea ut hemtjänst, som på bara nio månader omsätter 25 miljoner och ger en vinst på fyra miljoner, för mindre än 70 000 kronor, det är ett bra exempel på grov inkompetens. Det är mycket viktigare att man får ut marknadsmässiga priser än att det går fort.

Tags:

Om överetablering och lärarflexibilitet

3700 gymnasieplatser står tomma enbart i Stockholms län. Situationen är likadan även i andra delar av landet. Minskade elevkullar verkar inte oroa vare sig politiker eller friskolor. Nya skolor etableras på löpande band, trots att det är välkänt att antalet elever går ner. Folkpartisten Ann-Katrin Åslund förklarar varför man inte ska försöka begränsa nyetableringarna:

Det vore väldigt dumt att stoppa nyetablering, då stoppar vi också nya idéer och ny kompetens. Den friskola som startar sist kan ju vara den bästa, säger hon.

Den kompetens och de idéer som redan finns behöver man dock inte ta någon hänsyn till.

Ett sätt att hantera problemen är att hyra in lärarna som konsulter vid behov. Så gör den driftige friskolerektorn John Sjöberg.

Den moderate politikern Johanna Sjöö menar att dagens elever får räkna med att den skola som de går på faktiskt kan läggas ner med kort varsel:

Det finns inga garantier någonstans. Man får hitta en skola som verkar bra och som man tror på.

Jag undrar hur många elever som faktiskt förstår vilken risk de tar om de väljer en friskola – i synnerhet en liten friskola. Men redan i högstadiet har de ju fått lära sig hur samhället fungerar om man får tro Jan Björklund och därmed borde de inte bli överraskade.

I dagens skola finns det en tydlig motsättning mellan de ideal som gäller för pedagogik, undervisning, elever och lärare och det system som elevpeng och konkurrensutsättning uppmanar till. Om skolorna förväntas tävla om eleverna på en illa reglerad och otydlig marknad, så kommer detta naturligtvis att påverka kvaliteten. Vad som är effektivt och rimligt när det gäller att maximera vinsten och minimera kostnaderna, behöver inte vara effektivt och rimligt när det gäller att upprätthålla en hög kvalitet och vettiga arbetsvillkor för lärare och övrig skolpersonal. Å ena sidan vill man skapa världens främsta skola, locka de bästa lärarna och ge rättvisa betyg. Å andra sidan är lönerna den största utgiften, höga genomsnittsbetyg god marknadsföring och möjligheten att jämföra skolor och utbildningar mycket begränsad.

Visst kan man bli beklämd över hur olika skolor – kommunala såväl som fristående – utnyttjar systemet. Men det är faktiskt politikernas fel att de överhuvudtaget kan göra det. De anpassar sig helt enkelt efter de krav och villkor som finns. Höga ideal och stora visioner är en sak, men i slutändan handlar det om överlevnad och pengar. Så länge det är lönsamt att tumma på kraven, kommer de att tummas på. Särskilt när risken är så liten och vinsterna så stora.

Om Jan Björklund verkligen vill komma till rätta med skolans många problem, bör han ta sig en ordentlig funderare på hur skolan ska styras, finansieras och granskas. Money talks, bullshit walks.

Tags: , , , ,

Dåliga lärare får sänkt lön

I Trelleborgs kommun diskuterar man om gymnasielärarna löner ska baseras på hur väl deras elever presterar på de nationella proven. Om systemet införs så kommer det att gälla från och med nästa höst.

Själv ser jag en hel del potentiella problem förknippade med resonemanget bakom förslaget:

  • Praktiska problem: Det finns inte nationella prov för alla ämnen. Tvärtom är det matematik och språk som prövas nationellt. Vad ska man jämföra med när det gäller övriga kurser? Dessutom rättas de nationella proven lokalt och lärarna lär vara rätt motiverade att ge generösa betyg om deras lön hänger på det.
  • Ansvarsfrågan: Är det alltid lärarens fel om elever presterar dåligt? Vad har egentligen eleverna för eget ansvar för sin situation? Varför räknas bara deras prestationer vid ett enda tillfälle? Är alla andra prov och betygsgrundande uppgifter meningslösa?
  • Effektivitet: Finns inga bättre sätt att hjälpa elever och belöna duktiga lärare? Blir en ”dålig” lärare bättre om hennes lön sänks eller höjs ifrån ett läsår till ett annat?

Jag kan iofs förstå att man vill ge en bonus till bra lärare, men det här förslaget är inte särskilt genomtänkt och kommer att bli mycket svårt att genomföra i praktiken. Själv skulle jag bli extremt stressad av att ha något sådant här hängande över mig och inte hade jag blivit en bättre eller mer motiverad lärare av det. Föga oväntat så är facket mindre vänligt inställt till förslaget.

Tags: , ,

A Very Short Introduction

Oxford University Press ger ut en serie korta, små skrifter som är tänkta att ge en bra sammanfattning över så olika områden som franska revolutionen, globalisering och Hegel. Varje bok är mellan 90 och 150 sidor och är skriven av en eller flera experter. Böckerna är skrivna på engelska och innehåller dessutom referenser och tips på vidare läsning.

averyshortDet här är ingen serie som jag skulle rekommendera till elever (även om jag vet att en del böcker har ingått som undervisningsmaterial på IB-programmet) eftersom språket är relativt avancerat och ämnena oftast ganska komplexa. Men för läraren är det ett utmärkt sätt att förkovra sig inom olika områden, utan att behöva läsa en massa tjocka luntor. Varje bok kostar dessutom runt hundralappen och en del finns samlade i boxar kring vissa teman.

En lektion i skånska del 2

Det är nu dags för nästa lektion i skånska och här återfinner vi flera spännande ord på B.

BAJJADÄR (hört i Frosta härad), folketymologi för ”bidé”.

Jaha, nu ä di här me den där bajjadären te friherrinnans badrum, herr baron! (kammartjänaren Aron Johansson på Skarhults slott).

Innan bajjadärens ankomst var livet på de skånska herresätena ett rent helvete.

BISSING, betyder dels tand, dels också en skolpojke i Malmö Latinskola.

Har du ont i di små bissingarna?

En liten jävel, en bissing me fyra ränder i mössan.

Bissing i betydelsen tand, är nog det första ordet som jag själv känner igen. De där latinarna i Malmö verkar vara ett obehagligt gäng.

BEN, betyder ofta ”fot”, då man har ett slags freudiansk skygghet mot att tala om ”foten”, en erotogen zon.

I dag har jag ränt och gått så mycket så jag har stora blåsor nere unner benen. Översättning: Under fötterna.

Minns detta nästa gång ni blir sparkad av en skåning. Det kan mycket väl vara fråga om en sexuell invit.

BIBELAPPETEK (hört i Frosta härad), folketymologi för ”bibliotek”.

Nää, doktorn ä i Lounn i dag, han sittor å skriver på bibelappeteket, di kallar’et.

I Frosta härad har man både sådan lyx som bajjadärer och bibelappetek. Där jag växte upp fick vi minsann nöja oss med kottar och  Hemmets veckojournal.

Tags:

Vikariepoolen läggs ner

På grund av nedskärningar inom skolan arbetar jag sedan augusti som lärarvikarie. Enligt lokaltidningen Corren överväger nu Linköpings kommun att avveckla sin egen vikariepool för grundskolan och överlåta verksamheten till bemanningsföretag. Enligt utbildningsdirektör Thomas Brandin beror detta på att:

Om vi låter ­någon annan sköta vikarieverksamheten får vi större möjligheter att ­koncentrera oss på kvalitetsarbetet i skolan.

Samtidigt försäkrar han att det inte är någon ekonomisk fråga. Om man får tro honom så stjäl alltså vikariehanteringen väldigt mycket tid och resurser ifrån kvalitetsarbetet. Skulle någon annan sköta det så skulle kvaliteten på Linköpings skolor avsevärt förbättras.

För mig och övriga vikarier så kommer det sannolikt att betyda två saker: 1) Om vi inte längre är anställda direkt av kommunen så kommer vi inte heller att kunna bli inlasade genom att vikariera,  2) Ett bemanningsföretag kommer sannolikt att betala en lägre ersättning till sina anställda. Idag tar kommunens vikariepool hänsyn till att undervisning kräver efterarbete och förberedelser. Men ett bemanningsföretag kommer sannolikt bara att betala för faktiskt undervisningstid. Om möjligheten att bli inlasad genom vikarierande försvinner, stängs ännu en dörr till fast anställning som lärare.

För kommunen blir det sannolikt billigare och de får en större kontroll över personalen. Samtidigt så går de miste om en hel del flexibilitet. Kontrollerar de vikariepoolen själva är det möjligt för dem att behålla unga lärare i reserv och man kan låta lärartjänster bestå av vikarierande och därmed slippa säga upp personal. Jag läser i senaste numret av Skolvärlden att många uppsägningar har kunnat undvikas på just detta sätt.

Linköpings kommun har ungefär 4900 lärare och det ingår mellan 70-100 personer i vikariepoolen. Med så stora volymer så vore det rimligt om man hade personer som var heltidsanställda enbart som vikarier.

Nå, jag hoppas att jag klarar mig ändå. Men det är tråkiga nyheter i skuggan av finanskris, minskade skatteintäkter och massuppsägningar.

Tags: , ,

Att se bortom det uppenbara

När vi möter främlingar har vi ofta en tendens att hänga upp oss på det uppenbara, det synliga eller det som vi genom fördomar och erfarenhet tror oss veta. Samma nötta skämt upprepas, samma frågor ställs än en gång. Rollerna förstärks och vi bekräftar vår egen bild av världen.

Alla människor – i synnerhet lärare – bör anstränga sig för att se bortom sin egen horisont. Det finns så mycket som vi inte kan veta om varandra, så mycket som vi inte ens vet om oss själva. Att sortera in människor i fack, är ett sätt att bringa ordning i kaoset. Men det kan också bli en tvångströja.

Skolan är tyvärr inte befriad ifrån fördomsfulla antaganden eller fantasilöshet. Det är vanligt att man göra stora skillnader mellan elever på grund av deras kön, deras etnicitet, deras intressen och deras val av utbildning. Alla vet ju att eleverna på Industriprogrammet inte är lika smarta och intresserade av kärnämnen som andra. Eller att killar är stökiga och ständigt måste hållas under uppsikt. Dessa självklara sanningar har eleverna märkt av så ofta, att de själva tror på dem.

För att få eleverna att tro på sig själva, behövs det att någon visar dem vägen och inte accepterar vare sig deras egna eller andras förutfattade meningar. Jag strävar efter att vara en sådan person. Om jag kan och orkar så vill jag ge eleverna en chans att kliva ur sin givna roll.

I synnerhet Samhällskunskap handlar om hur vårt demokratiska system fungerar och hur det kan påverkas. I mina ögon vore det ett misslyckande att nöja sig med att förmedla en schematisk bild av hur det hela fungerar, utan att samtidigt försöka förmå eleverna att ta plats och utnyttja sina rättigheter. Till vilken nytta är våra lagar och vårt demokratiska system om en stor del av befolkningen inte vågar ta plats eller stå på sig? Samhället är inte något som de är delaktiga i, skolan känns inte angelägen.

Det finns alltid sätt att nå fram till även de mest förhärdade och cyniska elever. I alla fall om de fortfarande är intresserade nog att komma till skolan. Finns de i klassrummet så finns det en öppning i deras sinnen. Det är vår skyldighet som lärare att göra vårt bästa för att vidga denna öppning.

Politikerna behöver lära sig både om ekonomi och demokrati

Så har det då hänt igen: en kommun har avyttrat skolor till underpriser. Första gången man hörde talas om det gällde det försäljningen av Tibble gymnasium i Täby. Vem vet hur många liknande affärer som gjort runt om i landet, utan att någon fått reda på det?

Har man för avsikt att avveckla eller avreglera offentlig verksamhet så måste man se till att processen blir så rättvis som möjligt och verkligen gynnar skattebetalare, anställda och kunder. Det är nämligen upplagt för korruption, maktmissbruk och insideraffärer. Att lyckas med detta är svårt nog när det handlar om tidigare statliga monopol som Apoteket eller utförsäljningen av Vin & sprit. Om Mats Odell hade sålt Vin & sprit till en av bolagets chefer för värdet av inventarierna och utrustningen skulle det med rätta blivit en enorm skandal. De flesta hade säkert frågat sig om Odell var inkompetent, galen eller mutad. Ändå är det precis så som det har gått till i det här fallet.

Både Tibble-skolan och de fyra förskolorna i Årsta har sålts till pris som motsvarar värdet på inredning, utrustning och lokaler. Trots att det handlar om etablerade skolor, med både elever och anställda. Mycket bra affärer för köparna, men en mycket dålig affär för kommunerna.

I Årsta betalade Lena Ström 634 650 kronor för fyra stycken välfungerande förskolor. För den summan skulle jag kunna få en ganska normal bostadsrätt här i Linköping. I Stockholm hade det inte räckt särskilt långt. Dessa fyra förskolor genererar sedan en vinst på mer än 3,2 miljoner kronor.

Varför har inte intresserade parter få lämna in anbud när skolorna skulle säljas? Varför har ingen hänsyn tagits till det faktum att det handlar om inarbetade, väletablerade varumärken? Det är en enorm skillnad på att starta upp en skola helt ifrån grunden och att köpa en färdig och välkänd verksamhet. Även borgerliga politiker borde vara synnerligen angelägna om att få ut så mycket som möjligt av en utförsäljning. Nu får man intryck av att det handlar om att rea ut så mycket av verksamheten så snabbt som möjligt, kanske av rädsla för att en framtida valförlust ska sätta käppar i hjulet. De utgör själva utmärkta bevis för sin egen tes om att politiker inte ska syssla med företagande.

Tags: ,

En lektion i skånska

Jag är uppvuxen i nordvästra Skåne och talar en väldigt uppenbar men ganska begriplig skånska. Detta ser jag som en fördel eftersom det ger mig en omedelbart kontaktpunkt med mina elever. De hör att jag inte kommer härifrån, jag berättar om min bakgrund och vi pratar lite om dialekter i allmänhet. Genast har vi kommit varandra lite närmare.

En av min kompisar som inte är ifrån Stockholm har gett mig en skånsk-svensk ordlista, full med ord och fraser som jag själv aldrig hört talas om och än mindre använder. Den fulla titeln är: ”Skånsk-svensk ordlista – Exemplifierad med skånska alldagsfraser”. Boken är sammanställd av ingen mindre än Åke Ohlmarks, mest känd (eller kanske snarare ökänd) som den förste svenske översättarens av Tolkiens verk. Boken är utgiven 1973.

Vi börjar med några vanliga skånska ord på A:

ABBEKAT, vanlig lantlig folketymologi för advokat; kan också byta kvantitet på stavelserna varvid betydelsen blir nedsättande.

Den därna karen du har te å skriva forr daj, e han en riktig abbekat eller bara en sånnen abekatt di kallar’et?

Lyckligtvis har jag stött på väldigt få abbekater i mina dagar, men desto fler abekatter.

AGEDYNA, åkdyna, även bilkudde. Urspr. fin allmogevävnad för vagnens innersäte.

Agedynan e litta låg, en kommer inte nock opp i väret. Översättning: Åkdynan, bilkudden är en smula låg, man kommer inte högt nog upp.

Jag antar att åkdynans läge är ett av de stora bekymrena när man kör bil. Hamnar den fel så slutar det med katastrof.

AKTIV, folketymologi för ”aktsam”.

Du får va aktiv, så du inte tappar å skräller den här fina pottan. Översättning: Var aktsam, så du inte tappar och slår sönder den här fina vasen.

Jag har desvärre tappat och slagit sönder många, fina vaser i mina dagar. Men aldrig någon potta.

AVIAN, avigsidan.

Vänn luan eller rcoken på avlan, om du går vilse i skogen, så  skosnuan (skogsfrun) inte kan göra di nåt å du hittar himm igen.

Ja, den där skosnuan är ett ständigt problem för alla djärva bärplockare och orienterare i skånska skogar (det finns faktiskt skogar i Skåne. Och åsar och kuperade terräng för den delen.).

AVI(G), tvär, vrång, ”folkilsk”.

Den därnia Maria Stuart, henne kallte skottarna för Avia Maria, för hon var alltid å vrång och avig, kantänka.

Maria Stuart och 1500-talet är det coolaste som kidsen i Skåne vet. Varför tror ni annars att jag blev historialärare?

Tags: