När jag läste pedagogik fick jag lära mig att det fanns tre huvudsakliga sätt att tillägna sig kunskap: att lyssna, att läsa och att göra. Mina ämnen, Samhällskunskap och Historia, kan lätt bli väldigt teoretiska. Att här undervisa genom föreläsningar och eget arbete är inte särskilt svårt, men hur ska man bära sig åt för att eleverna själva ska få arbeta med materialet?

Traditionellt så använder man sig kanske mest av olika former av uppsatser, grupparbeten och så vidare. Men som gammal rollspelare vill jag även slå ett slag för att använda rollspel i undervisningen. Med rollspel menar jag i det här fallet en övning där eleverna antingen ikläder sig en annan roll (som FN-delegater, ambassadörer, politiska företrädare och så vidare) eller föreställer sig själv i en främmande situation (som brottsoffer, vittne och så vidare).

Upplägg

Rollspel kräver ordentliga förberedelser ifrån lärarens sida. Han måste ha förberett ett gediget informationsmaterial och tydliga instruktioner så att eleverna vet vad de ska göra, var de kan hitta fakta och vad deras roller går ut på.

Det är lämpligt att låta rollspelet kretsa kring en eller flera konflikter, där deltagarna får representera olika intressen och parter med koppling till dessa konflikter. Framförallt ska man välja en konflikt som rymmer många nyanser och tolkningar, utan ett självklart rätt och fel. Även om parterna inte behöver vara jämbördiga i fråga om makt och inflytande så ska de vara möjliga att förstå och sympatisera med.

Förutom konflikten så behövs det en arena där parterna kan mötas och förhandla. Själva förhandlingen blir då framförandet av rollspelet och klassrummet får representera en politiska församling och läraren någon form av medlare.

Rollspel är en gruppaktivitet och lider därmed av samma svagheter som ett vanligt grupparbete. Bristande engagemang och dålig närvaro kan förstöra för hela klassen. Ju längre tidsrymd uppgiften spänner över, desto mer krävs det av eleverna i form av självständigt arbete och egna initiativ. Rollspel behöver inte ta särskilt lång tid, men det är vanligt att man arbetar med dem under åtminstone ett par lektioner. Ett lyckat rollspel bygger också på att eleverna vågar ta plats och ta strid med varandra. Givetvis utan att bli personliga eller gå alltför långt ifrån de åsikter som de ska representera (åsikter som inte nödvändigtvis behöver överensstämma med deras egna).

Olika rollspel

I Samhällskunskapen ryms konfliktrika arbetsområden som internationell politik, lag och rätt och demokrati. Därför är det också lättare att skapa intressanta upplägg för rollspel i ämnet. Nedan följer ett antal exempel. När man lägger upp uppgiften så är det viktigt att försöka framställa de olika parterna så neutralt och sakligt som möjligt. Även om man ska beskriva grupper som talibanerna eller politiska partier som man inte nödvändigtvis sympatiserar med så ska man göra dem intressanta att gestalta och inte tillskriva dem åsikter som de inte har. Även eleverna ska förstås uppmuntras till att framställa sin rolls åsikter och intressen på ett så rättvist och korrekt sätt som möjligt.

FN-rollspel har funnits i många år och har främst varit en angelägenhet för elever på Samhällsprogrammet. På svenska FN-förbundets hemsida finns detaljerade instruktioner och tips. Traditionellt är FN-rollspel stora, ambitiösa projekt som spänner över hela terminer och riktar sig mot mycket intresserade och motiverade elever. Men det går att banta ner upplägget och nöja sig med en konflikt och en handfull intressenter.

• Politisk konflikt: Det finns många politiska konflikter som kan vara intressanta att diskutera. Vi kan tänka oss någon form av FN-ledd medling mellan flera ledande EU-länder och Ryssland. Vilka är stridsfrågorna? Vilka intressen och önskemål har stora EU-länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien? Vilken roll spelar de forna sovjetiska satellitstaterna? Vad vill Ryssland?
• Miljön: Miljöfrågor är ständigt aktuella och åsikterna går i sär om vad som ska göras, vem som ska göra det och hur bråttom det är. Vilka miljöproblem och behov har länder som USA, Kina och Ryssland? Vilka önskemål har stora multinationella företag, internationella organisationer och fattigare länder? Svenska FN-förbundet har även ett rollspel om klimatet.
• Medla i en väpnad konflikt: Även om vi länge har haft fred i Sverige så pågår det fortfarande många konflikter runt om i världen. Vilka intressen och grupper finns representerade när det gäller en konflikt som inbördeskriget i Afghanistan? Vad har de för krav och vilka är deras allierade? Är fred överhuvudtaget möjligt?

När det handlar om internationell politik så blir det något storslagnare men också opersonligare frågor. Förslagen ovan kräver dessutom ganska mycket förberedelser och arbete, både för elever och lärare. Vill man iscensätta konflikter går det även att göra det i en mindre skala på hemmaplan.

• Politisk debatt: Ett klassiskt upplägg är att eleverna får välja varsitt politiskt parti och sedan diskutera ett antal konkreta sakfrågor utifrån sitt partis åsikter. På den här nivån är det dock mer närliggande och personligt. Det är inte alla elever som klarar av att representera ett parti vars åsikter de inte delar. Dessutom kan det vara oväntat svårt att kartlägga partiernas verkliga åsikter bakom alla floskler som deras hemsidor är fulla av. Alla partier har inte heller en lika utvecklad politik på alla områden. Man kan också få en gränsdragningsfråga. Vilka partier ska man tillåta? Är det okej om någon representerar Sverigedemokraterna? Jag har valt att främst se till att de stora, etablerade partierna finns med, men har man en stor klass och tror att eleverna kan hantera det på ett bra sätt så tycker jag att Sd mycket väl kan finnas med. Det kan rentav vara en poäng att deras politik granskas och jämförs med andras.
• Ideologisk debatt: Jag har märkt att det är ganska svårt för eleverna att förstå vad en ideologi är för något och man kan mycket väl tänka sig en diskussion kring vissa viktiga frågor där de ska företräda en ideologi snarare än ett helt parti. Detta är lämpligtvis ett kortare och mer översiktligt rollspel.
• En konkret sakfråga: Samhällskunskapen behandlar många av de konflikter som ingår i samhället och de intressen som är inblandade. Istället för att utgå ifrån ett antal särskiljande ideologier eller partier kan man utgå ifrån en konkret fråga som: ”Hur ska välfärden finansieras?”, ”Hur uppnår man likvärdig vård?”, ”Vad ska prioriteras när resurserna är knappa?” I anslutning till vårt examensarbete planerade vi ett arbetsområde om privatisering där avslutningen bestod av ett rollspel som handlade om att ett privat vårdhem ville etablera sig i en kommun.
• En rättegång: Att iscensätta en rättegång är också ett ganska vanligt och populärt rollspel. Beroende på vilka elever man har så kan man antingen låta dem konstruera allt – även sådana saker som brott, bevis, vittnen och så vidare – eller så förser man dem med ett förslag på hur det hela kan ha gått till och vilka som är inblandade.

Att skapa ett bra rollspel när det gäller Historia är något svårare. Eleverna har som regel betydligt mindre förkunskaper om historiska skeenden jämfört med aktuella internationella och politiska konflikter. Eftersom det handlar om sådant som redan hänt så har man inte heller lika stor frihet, varken som elev eller lärare.

• En häxrättegång: Ett sätt att fånga forna tiders åsikter och världsbild kan vara att man spelar upp en rättegång mot en misstänkt häxa. Då kan man även få med de växande motsättningarna mellan den folkliga kulturen och elitens. Som förberedelse kan man läsa om andra häxrättegångar och om periodens vidskepelser.
• Imperialismens tid: Man kan tänka sig ett rollspel som iscensätter uppdelningen av Polen eller hur stormakterna delar upp Afrika mellan sig. Målet är då att visa på hänsynslösheten och det obefintliga intresset för ursprungsbefolkningens önskemål och åsikter.
• Sveriges neutralitet under andra världskriget: Man spelar upp ett fiktivt möte där Sveriges agerande gentemot Nazityskland diskuteras. Ska Sverige gå med i kriget eller inte? Hur stora eftergifter ska vi göra mot tyskarna? Några elever får representera tyskvänliga personer, andra stöttar de allierade och några försöker vara neutrala. De representerar även olika intressen, organisationer och samhällsgrupper.

Gemensamt för dessa snabba förslag är att de kräver en hel del förberedelser. Det är inte heller lika lätt att få tag i bra historisk fakta som när det gäller aktuella politiska frågor. Läraren får nog räkna med att förse eleverna med mer information själv när det handlar om historiska rollspel.

Hur bedömer man eleverna?

Ett rollspel skulle även kunna vara enbart ett underhållande återskapande av det förflutna eller ett försök att uppleva någonting främmande och annorlunda. De exempel som jag har tagit upp är mer än så. Mer än bara ett roligt och annorlunda inslag. Jag kan mycket väl tänka mig ett rollspel som utgör en avslutande och avgörande uppgift. Det jag brukar bedöma är framförallt:

• Hur pålästa eleverna är: Visar de en förtrogenhet med fakta och kunskaper? Har de läst på ordentligt? Förhåller de sig kritiskt och självständigt till informationen?
• Hur väl de argumenterar och representerar: Ger eleverna en rättvis bild av partiets/landets/personens åsikter? Kan de argumentera övertygande för sin sak? Bemöter de motståndarna argument på ett bra sätt?
• Hur aktiva eleverna är: Har de deltagit i förberedelserna inför rollspelet? Är de aktiva under själva rollspelet?

Det kan vara svårt att som lärare både leda rollspelet och se till att det flyter på bra samtidigt som man ska bedöma elevernas insatser. Därför är det bra om det ingår någonting utöver själva rollspelet. Till exempel en skriftlig inlämningsuppgift där man ska sammanfatta sina åsikter och argument.

Tags: Demokrati, Internationell politik, Lag och rätt, Rollspel