Posts Tagged Skånska

En lektion i skånska del 24

Vi fortsätter vår heroiska språkresa i sällskap med bokstaven K.

KLYNGA, en klynga, klase, klunga, hög=lyng

Bara bönner, hela klyngan.

Ge mej en hel klynga (te.x blyertspennor, ålar, äpplen), om det åsse bara är dynga (även om kvaliteten är dålig.

Som alla vet så är blyertspennor, ålar och äpplen de enda varor som skåningar hanterar i någon större mängd.

KLYSEDALARE, från början en Clydesdale, häst av tyngsta klassen, bjässe, sedan: något jättelikt överhuvud.

Har du sett vicken klysedalare te bil Pärsen har gåt och skaffat sej?

Observera att Ohlmarks verkligen skriver ”överhuvud” snarare än ”överhuvudtaget”. Vi kan alltså anta att till exempel en överviktig häradshövding skulle kunna kallas för en riktig klysedalare.

KLÅ SIG på något, vara klåfingrig med en viss sak.

Låt bli å klå dej på den stegte sillen, påg, du vet du det är mat (måltidsdags) när som helst.

Det är alltid ett bra läge att äta stekt sill.

KLÄMM, folketymologi för créme, kräm, saftkräm o.dyl.

Å så till efterrätt kom där nåt som var svart som beek (beck) och säjt (segt) som kaalalorrt (kalvlort), å di kallte’t för klämm.

Så går det när man försöker sig på något annat än stekt sill.

KLÖR, pluralform av klo, betyder ”fingrar”.

Väck med klörna från min tös, de är hälsosammast för dej!

Nä, ta inte i det där, du blir så skitt om klörna (smutsig om fingrarna).

Varje skånings hand en förvriden gåsklo?

Tags:

En lektion i skånska del 23

Efter ett årslångt uppehåll återvänder nu undervisningen i skånska till denna sajt. Vi fortsätter med den spännande bokstaven K, som inleder många, intressanta skånska ord.

KAGEMAN, kavat karl, antingen bildat i anslutning till ”kagekviga” eller kanske med grundbetydelsen ”pepparkaksgubbe” (som ju alltid är rak och styv och kavat).

Nu tror du du är en kageman, är du allt en kageman.

Både kageman och kagekviga är verkligen smickrande omskrivningar av man och kvinna. Kanske har vi här grunden till nästa Disney-film? Två antropomorfa nötkreatur som flyr undan en ond, korpulent och ständigt fisande skånsk bonde?

KALENTA, fylla, bläcka, ”omgång”.

Ska vi över te Köppendanmark å ta voss en kalenta, mannar?

Huvudsyftet med Danmark har alltid varit att förse skåningarna med billig alkohol.

KASA, glida, hasa, åka kana eller skidor.

Inte är en väl nån lapp, som di däringa opplänningarna, som går på skidor och kasar på nederbörden.

Med tanke på hur dåligt det gick för mig den enda gång som jag åkt skidor så kan jag hålla med om att man ska undvika att kasa på nederbörden mer än nödvändigt.

KAVA, energiskt arbeta sig fram, simma, armbåga sig fram o.dyl.

Anä, ligga där me sin bil och kava på landsvägen i stället för att aga tåg som en harreman.

Grava du, gubbe, å kava! Nu så ska bonn få trava. (om den som satt fast i snödrivan och måste gräva sig fram).

Det var andra tider när herremännen åkte tåg istället för bil.

KIRSEBÄR, körsbär.

Röa och gula kirsebär hade hon på sina tär (om en gumma med inflammerade liktornar).

Jag rekommenderar att ni uppsöker en läkare om ni börjar få körsbärsliknande utväxter på era fötter. Om det nu inte är riktiga körsbär för då tycker jag att ni ska göra sylt av dem istället.

KLASSE, något eller någon ”i högklass”.

Bruna bönor ä stekt fläsk, om de e riktigt lagat, de e klasse, de.

Statt är bra nock, men ser du Tunnelen (restaurangen i Malmö), de e klasse.

Den mest kända skånska tunneln är annars den som (snart) går genom Hallandsåsen.

Tags:

En lektion i skånska del 22

Med H och I avklarade är det dags för J och K.

JÄMNING, ”figur”, ”typ”, egentligen ”en man som är som vi” (på fornnordiska hette det ”mannajämning”, när man i punkt för punkt jämförde sig själv och sina förtjänster med en annan – därav det något nedsättande: en som vill hävda sig)

En så jämning, å så är han bara en snörnos, en riktig snörnosajämning (pojkvasker, som vill mäta sig med oss vuxna).

Skolan är full av snörnosar och snömos.

KADORRA, kvinna, käring, särskilt i: HÖNSAKADORRA, hon som har hand om hönsen på gården, även: gumma som går kring och säljer kycklingar, ägg och slaktade höns.

Det var en gång en kadorra ifrån västra Andorra.

KADUCKEN, ”fullt fyrsprång”, i uttrycket KOMMA PÅ KADUCKEN, komma springande för fullt.

Kom rännandes? Han kom min sjant på kaducken som fan hadde vatt efter han.

Det var en gång en kaducken kadorra från Andorra, en riktig jämning var hon.

KAFSA AV, somna, svimma.

Han måtte vatt sjuker, för hont (hur än) Markusen han satt, så kafsade han å.

Inte konstigt att folk svimmar med tanke på att skåningarnas liv verkar kretsa kring sprit, mat och fransk medeltidspoesi.

KAGEKVIGA, kakförsäljerska eller ambulerande spettekaksbakerska, som uppträder säkert och auktoritativt – därav i överförd betydelse: kvinna med myndigt uppträdande.

Det var kagekvigan som kom, vi har väl alla äggen?

Domdera och rumstera gör du som en hel kagekviga.

Räknas en egen kagekviga som en hushållsnära tjänst?

Tags:

En lektion i skånska del 21

Idag avslutar vi H och fortsätter på nya äventyr med bokstaven I.

HÄRPOMSNÄRP, i uttrycket HÄRPOMSNÄRP ELLER HÖSOMFLÖS, snålande resp. slöseri.

Antingen är det härpomsnärp (man snärper, snörper, ihop pungen) eller hösomflös (flödar över alla bräddar), dvs ”För mycket och för litet skämmer allt”.

Härpomsnärp och hösomflös låter som något som en treåring hittat på eller som ord på rövarspråket.

HÖRE, egentligen ”herde”, skämtsamt om yngre man i allmänhet, gärna en oförvägen, stark eller sangvinisk sådan.

Va menar du, din höre? Gå på resa utan ett öre!

Höre upp, blindstyre?

IJÅNS, nyss, för en stund sedan.

Kisse misse Måns, var var du ijåns?

Jag var vid tullen, där kom patrullen, tog mej i nacken, så jag trillade neråt backen.

Ah, Villon. Så vackert.

ILLAVULET, otrivsamt.

Det har blitt rätt illavulet i huset sen Stina dö.

Kan du förstå den här utrikiskan, Pär: Mulétt, culétt, ilå vulétt idé de Dass vilórum?

Inte det? Det är ju bara ”Mulet, kulet, illavulet i de dödas vilorum”.

Det är inte konstigt att det är illavulet i huset om ni inte har gjort er av med Stinas kropp.

INGMARIG, uppsvenskt illmarig, illparig, slug, klurig.

Har I, har I, har I hört, att Truls är ingmäri?

Nej, men jag kan inte påstå att jag är förvånad.

Tags:

En lektion i skånska del 20

Dags för lektion 20. Tjohoo!

HÅR Å HIN, ondsint kvinna.

Tösen är ett hår å hin (av fan) men moren är en hel peruk (ännu mycket värre).

Jag tyckte att det kunde passa att dissa det kvinnliga könet skånestyle såhär några dagar efter internationella kvinnodagen.

HÅSA, byxa, byxor.

Sånnen han ser ut! Håller på å tappa håsorna, å drar han opp dom, ser man att han rör gröt i houserna (har strumporna nerglidna med trulsiga vulster).

Trulsiga vulster låter som en någon otrevlig, blodsugande och smittbärande insekt eller en otrevlig könssjukdom.

HÄGORT, lantligt för ”häger”.

Jag sköd en hägort, månstro en kan spisa kydet (köttet)?

Då föredrar jag gås.

HÄLL-PÅ-ÖRAT, en from, bigott eller skenhelig person.

Det är rent galet i den församlingen, prästen han sypper å skolläraren är en häll-på-örat (en som alltså i from skenhelighet går med huvudet på sned eller alltid lutar sig ner i mummelbön).

Den här läraren föredrar milt moraliserande framför häll-på-örat.

HÄNNE, av ”hädan ned”, därborta.

Därhänne, därhänne, där går det husarar trenne, så stäng poorten å släpp den arge hunnen lös! (Malmö).

Hänne är ett ord som jag faktiskt använder, men inte nödvändigtvis när jag är i Malmö eller råkar på husarer.

Tags:

En lektion i skånska del 19

Dags för veckans dos av skånska ord.

HUDDA, litet hus, kåk, hus i allmänhet

Skitta inte ner, svinpudda! Här är du i fint folks hudda.

Nu när jag är skild från kärringen, sitter jag rent ena (ensam) i min hudda, sa baron på Trollenäs (ett av Skånes största slott.)

Inget hus, bara en hudda, som di säjer.

Jag hade gärna haft en hudda som Trollenäs, även utan en kärring.

HUGGAREN, eufemism för ”Härjaren” (fan), också ”döden”.

Det var som huggaren!

Vanligt bedyrande: Så sant som jag lever tess huggaren i Norden (väl från början: ”huggaren från norden”; döden, trollen och spökena bor ju enligt gammalnordisk tro i norr = tills döden når mig från norr).

Som skåning vill jag påstå att invånarna i norra Sverige fortfarande är en udda samling finnpajsare.

HUNN I EN BRUNN, i uttrycket:

Jag mår som en hunn i en brunn (illa, känner mig dålig).

Förstärkning: som en hunn i en brunn nerför den allra värste backe.

Den som bygger en brunn i en backe och kastar en hund däri, är sannerligen en ondskefull person.

HUNNARUMPA, HUNNARÖV, enkelt skånskt kortspel, som går ut på att inte ta hem sista stick medan man är tvungen att bekänna färg.

Ska vi dra en hunnarumpa?

Näädu, där fick du hunnaröven, vassebra du och behåll?

Vad ska man göra om man fått hunnaröven i det hunnarumpaparti som är livet?

HUSARMAT, en, smörgås bestående av en grovbrödskiva med isterflott och där över fett rökt fläsk skuret i tärningar och gärna med mycket svartpeppar. Den traktering huspigorna i gamla tiders Malmö i köket brukade bestå sin ”vän” vid Kronprinsens husarregemente.

Uti Stinas kök uti Malmö stad, där spiste jag mången husaramad.

Om vänner trakteras på detta sätt, undrar jag vad deras fiender blir bjudna?

Tags:

En lektion i skånska del 18

Vad ska man annars ägna sig åt när man är insnöad?

HORNA, att sitta och kura i ett hörn, sitta uppe när man borde gått till sängs.

Sitta halva natten å horna gör en varken i Färs eller Torna (uppmaning att gå och lägga sig).

Jag måste erkänna att jag spontant tänker på något annat än kurande i ett hörn…

HOUSSA, strumpa.

Hål på housserna, sa pågen som behöll träbónnarna på (som inte hade vett sparka av sig träskorna när han steg in i stugrummet).

Houssa låter annars som namnet på en muslimsk terrorist.

HOUSSESOCK, strumpsock, överfört om en ”vante till karl”, en toffelhjälte.

Med blåa yen (ögon) på houssesockar (i strumplästen) sej Pidder himm ifrån krued (krogen) tockar (Visan om Pidder Jinsen som for till Malmö och råkade in på krogen Kallinnan).

Han är inte bara en håsa, han är en ren houssesock.

Den som kan översätta den första exempelmeningen till begriplig svenska får gärna höra av sig.

HOUTTA, kasta.

Houttar du knadder (sten) på min pågm så ska sakeren ta dig!

Houtta hit mitt garnanysta, är du snäll.

Äntligen ett ord man känner igen. Det var längesedan sist.

HUA, huva, mössa.

Ta mans huan å dej, när du kommer in till folk, din fähunn!

Går du in över tärskeln (tröskeln) i stuan, glöm inte ta av dej huan!

Lika sant idag som för tvåhundra år sedan.

Tags:

En lektion i skånska del 17

Efter en lååång paus fortsätter nu den spännande serien om skåningarna och deras märkliga dialekt.

HIALÖS, otålig, jäktad, hysterisk, egentligen om en björn som skrämts upp av ur sitt vinteride (hie) och nu driver folkilsk kring i skogarna och river kritter, blir till slagbjörn.

Hialös, hialös är ofta en påg som mist sin tös.

Var inte så hialös, lugna dig litta, så ska du nock tidsnock få veta det.

Jag avråder alla hialösa människor och björnar ifrån att bli lärare.

HILLA, verb, att sätta krokben för någon, få någon att snava, mest att man ”blir hillad” själv. Kanske var ”hillan” från början den änterhakeliknande krok, som satt bak på de skånska långskaftyxornas (långebarderna – därav langobarderna) nacke.

Ou, jag hillade mej i mattan, så jag trillade.

Ett endast i Skåne tänkbart flicknamn är t.ex. Hilla-Britta, kanske jämförbart med de fornvästnordiska valkyrienamnen.

Sådär, både ett vackert namn till en framtida dotter och en kvalitativ lektion i var italienarna härstammar ifrån. Åke, din visdom upphör aldrig att förvåna.

HINT Å TOCKET, både det ena och det andra.

Han varken spiste eller drack, rörde varken hint eller tocket.

Man hittar hint å tocket i denna lilla skånska parlör.

HOFFTA, klarna upp, sluta regna, bli vacker väder igen.

Jag tror det hofftar, sa karen när käringen skällt käken ur led.

Gammal väderleksregel: När det e så mied blå himmel att en kan sy ett par böjsor (byxor; alltså två längre än blå strip) å det, då hoftar det snart.

Jag tror jag föredrar att lyssna på väderleksrapporten, framför att lita på någons tolkning av gammal skånsk folktro.

HOLIANS, lantligt förstärkningsverb: väldigt, synnerligen.

Holians granna pantofflor (potatis) I har här oppåt sannjóren (den göingska sandjorden).

I Skåne finns det inget mer hedrande än att få beröm för sin potatis.

Tags:

En lektion i skånska del 16

Nu är det dags att påbörja den ärevördiga bokstaven H.

HA SEJ, uppföra sig konstlat, inställsamt, flirtigt.

Det tar sej, det tar sej, sier (säger) tösen om manfolket när hon sitter och har sej.

Du ska inte ha dej så mycke, annars är du bra nock.

Den som vill flirta på skånskt vis bör ha i åtanke att det finns inget som skåningar finner så sexigt som mat. Stoppa in en kycklingklubba bakom varje öra och smeta in dig i grisflott så ska du se att de kommer rusande i tusental.

HAMPADÄNGA, smörja, dumheter.

Ärans lort och hampadänga vrövvlar du, inget annat, min påg.

Som lärare får man höra en hel del hampadänga.

HAMSA, virrig flicka.

En hamsa å slamsa å tramsa, ja det är en rälig ramsa.

HAMSA, verb, att pladdra på, virra, fnittra, vara ouppmärksam.

Lä (låt) bli å sitta å hamsa när far din talar, tösavina!

Undrar om det finns något släktskap mellan skånskans hamsa och Tove Janssons homsor?

HEBBA SEJ, sätta sig i bakåtlutad ställning, vila sig, luta sig mot något.

Aa, jag är så trött, så trött, jag tror jag hebbar mej en taga (ett slag)

Hebba dej inte mot kackelugnen när åskan går, för då kan du ble (bli) där (bli ihjälslagen av blixten).

Hebba von Sydow?

Tags:

En lektion i skånska del 15

Den här gången avslutar vi bokstaven G.

GRÄTTEN, granntyckt, kräsen, kinkig (särskilt med maten).

Rögröt (saftgröt) till efterrätten är inget för den som är grätten.

Jasså, du är grätten, din drul; du skulle allt vatt nere i di varme länderna, där negrerna spisar stekta hunnalortar å stuvade länsmansnäsor (hört i Färs).

Med sådan kost förstår jag att där råder svält och undernäring.

GRÖN, göra sig grön=göra sig till, ställa sig in.

Joo, nu gör du dej grön, när det är nåt du vill ha, men ber en dej om å stjäla en spann koull (hink med kol) till din fattiga mor, då ska du genast ränna te bönemöte eller har nåt annet för dej.

Ja, det är ingen reda med tjuvandet nuförtiden.

GÅ I ngn, uttrycket.

Aa, det går nock i Pär Tors! = Det här kan man nog äta, det är mat för Måns det.

Nå, det gick visst i Pär Tors! = Det där smakade dig visst.

Sedan länge har vi kunnat konstatera att mat är det enda som skåningar tänker på. Möjligtvis kompletterat med lite fransk medeltidspoesi.

GÅNN, eufemistiskt för ”Gud”, i bedyranden eller förstärkningsuttryck.

Joo, så min gånn, om det så är det sista jag ska ha sagt!

Det finns de som menar att Gånn är död…

GÖK, kaffe med brännvin i, ”kask”.

Ska vi ta voss en flock gökar, mannar?

Vet du vem som är världens störste oppfinnare? Jo, det är Sven Nilsen i Vram, för det är han som oppfann dubbelgöken (med dubbla ransoner brännvin i kaffe koppen [sic!], alltså).

Förlåt, skåningar tänker inte bara på mat, utan även på sprit. Vem skulle inte behöva en ”flock gökar” efter att ha läst Ohlmarks skånska parlör?

Tags: