Många elever vill arbeta i grupp någon gång under kursen och när en grupp fungerar så kan det leda till väldigt bra slutprodukter och lärdomar. Men ofta fungerar det mindre bra och det blir ibland svårt att sätta enskilda betyg på ett gemensamt arbete. Jag ska försöka att spalta upp ett par punkter som man bör fundera över i samband med grupparbeten.
- Hur skapar man en fungerande grupp? Hur stor ska gruppen vara? Hur ska den sättas ihop? Vem ska bestämma gruppens sammansättning?
- Hur ska man följa gruppens arbete? Hur ska läraren hålla reda på det fortlöpande arbetet och vem som gör vad? Hur ska man utvärdera själva arbetsprocessen?
- Hur bedömer man slutresultatet? Hur tungt väger slutprodukten jämfört med arbetsprocessen? Hur bedömer man saker som samarbetsförmåga, ansvarstagande och självständighet?
Att lägga över ansvar på eleverna och avsäga sig en del av kontrollen är alltid riskabelt. Ibland är de inte mogna nog att ta eget ansvar eller så saknar de den nödvändiga självinsikten för att bedöma sin egen förmåga. Ändå är det nyttigt för dem att få stå på egna ben, även om det bara är för en kort stund. Även ute i arbetslivet så måste de lära sig att samarbeta och agera självständighet och där finns det inte något skyddsnät på samma sätt som i skolan. Har man en klass med stora sociala problem och inre motsättningar kan det blev svårt att få grupparbeten, och alla andra gemensamma aktiviteter, att fungera.
- Låta eleverna välja grupp själva: ofta vill eleverna hålla sig till de personer som de umgås med i klassen och som de har en närmare relation till. Är de redan en del av en fungerande grupp så kan man snabbt komma igång med arbetet genom att låta dem vara tillsammans med sina kompisar. Men ibland blir någon över och det är inte alltid som två kompisar är bra för varandra när det gäller skolarbetet. I slutändan så brukar läraren ändå få gå in och placera i någon eller några elever i redan existerande grupper.
- Läraren väljer grupp: läraren kan skapa egna grupper, antingen utifrån slumpen eller baserat på sin kunskap om eleverna och deras relationer med varandra. Det kan finnas en poäng med att placera elever som inte i normala fall umgås med varandra i samma grupp. Ett grupparbete kan vara ett bra sätt att lära känna någon som man inte har någon kontakt med i vanliga fall. Läraren kan även skapa ett antal fasta basgrupper som används varje gång som ett grupparbete är aktuellt.
- Fasta basgrupper: Det är inte omöjligt att det redan existerar någon form av basgrupper i andra ämnen och då kan det vara lättast att hålla sig till dessa grupper. Men även om grupperna är välfungerande så kan det vara nyttigt att skaka om lite genom att låta eleverna byta grupper och umgås med andra utanför den direkta kompissfären.
- Tydlighet: tydliga riktlinjer är viktigt när eleverna ska ägna sig åt egna arbeten. Tydliga betygskrav, instruktioner och uppföljning. Då blir det också lättare för läraren att bedöma den slutgiltiga produkten.
- Loggbok: ett vanligt sätt att hålla reda på en grupp är att be dem föra någon form av regelbundna anteckningar, antingen enskilt eller tillsammans. Deras egna nedskrivna kommentarer kan sedan vara utgångspunkt för åtgärder, samtal eller betygsättning. Däremot är det inte alltid så lätt att få dem att skriva utförliga svar och på allvar reflektera över sitt eget och gruppens agerande.
- Handledning: genom att boka in handledningstillfällen så kan läraren ha en diskussion med eleverna om deras insatser. Det blir också ett sätt att bedöma och få insyn i processen bakom arbetet.
- Betygsätta varandra: eleverna kan få betygsätta varandras insatser i gruppen, men man kan även tänka sig att det ingår i uppgiften att någon annan grupp ska läsa igenom deras arbete eller kommentera det. Sådant här kan vara känsligt och här det verkligen viktigt med tydliga riktlinjer ifrån läraren.
#1 by Olle Linge on 18 augusti 2009 - 8:58
Quote
En annan intressant aspekt av grupparbeten är uppdelning inom gruppen. Att man ska tvinga alla att göra allt är inte realistiskt och så går ju inga samarbeten till i arbetslivet sedan i alla fall (även om det finns nötter som insisterar på att jobba så på universitetet9.
Det jag funderat på är att folk tenderar att göra det de är bra på, vilket känns väldigt lyckat i yrket, men kanske inte i studierna. Jag har till exempel ofta tagi på mig rollen som redaktör av arbeten, både på gymnasiet och universitetet, men det kanske gör att de jag jobbar med, särskilt om det är samma personer hela tiden, inte alls lär sig hur man gör sådant. Sedan,n är de tvingas skriva egna uppsatser, blir det knepigt.
Jag har inga konkreta ideer på hur man ska komma åt det här (det kanske bäst koms åt genom individuella arbeten), men det känns värt att fundera på. Om man betygsätter slutprodukten vinner alla på att göra det de redan är bäst på, utan att lära sig det de behöver. Vad har du för tankar kring det?
#2 by Andreas Williamsson on 18 augusti 2009 - 9:21
Quote
Jag tänkte ta upp betygssättning och bedömning som fenomen mer i detalj i framtida inlägg. Men enligt nuvarande läroplan så ska vi bedöma mer än bara kunskapen, vi ska även titta på sådana saker som förståelse, förtrogenhet, färdigheter, självständighet, analysförmåga och så vidare. Därmed blir även processen intressant och inte bara slutprodukten.
Men visst, grupparbeten är notorisk svårbedömda, även om man känner eleverna väl. Att konstruera välfungerande grupper är heller inte det lättaste. Själv använder jag mig sällan av grupparbeten, inte minst för att det är så mycket som kan misslyckas eller försämras om någon gruppmedlem inte sköter sig eller är frånvarande vid ett kritiskt tillfälle (till exempel vid en redovisning). Då är det vanligare att jag använder mig av kortare gruppövningar och gruppdiskussioner. Om gruppuppgiften är ganska avgränsad och inte sträcker sig över längre tidsperiod än en till två lektioner så är det troligare att det fungerar.
#3 by Andreas Williamsson on 18 augusti 2009 - 9:31
Quote
Jag märker att jag inte svarade på din fråga utan bara svamlade om en massa annat. Låt mig göra ett nytt försök.
Man ska alltid variera sig och jag tror inte att jag skulle låta ett grupparbete vara en stor eller avgörande uppgift i någon av mina kurser. Just för att det är så svårbedömt och för att eleverna lätt rör sig i samma hjulspår som alltid. Det är alldeles för lätt att glida med.
Nu är det ändå ganska vanligt att till exempel det stora projektarbetet i gymnasiet genomförs i grupp eller par. Väljer man den vägen så gäller det att ha så små grupper som möjligt och ställa krav på insyn i arbetsprocessen samt göra det möjligt att i någon mån identifiera vad varje elev har bidragit med. Genom kontinuerlig handledning, loggböcker, delmål och milstolpar och tydliga instruktioner kan man i någon mån få grepp om vem som gjort vad.
Grupparbeten används alldeles för slentrianmässigt och ibland verkar lärare stoppa in det mest för att de vill minska sin arbetsbörda. Det går fortare att läsa igenom sex uppsatser på 30 elever än 30 uppsatser.