För några dagar sedan skrev jag följande mail till vår utbildningsminister Jan Björklund:

Hejsan!

Jag är gymnasielärare i Samhällskunskap och Historia i Linköping. Under ett par års tid har jag undervisat på de praktiska programmen och om ditt förslag till ny gymnasieskola går igenom kommer min situation att förändras radikalt. Även om det gläder mig att Historia blir ett kärnämne, tycker jag att det är synd att timmarna tas ifrån Samhällskunskapen. Jag har svårt att förstå hur man kan försvara och motivera att eleverna på de praktiska programmen får ta del av mindre Samhällskunskap än eleverna på de teoretiska programmen. Låt mig ge ett exempel på arbetsområden och frågor som brukar ingå i Samhällskunskap A när jag undervisar:

  • Demokrati: Vad innebär demokrati? Vad ingår i demokratibegreppet? Vilka stora ideologier finns det? Vilka politiska partier finns det och vad står de för? Vad är nazism och kommunism?
  • Sveriges statsskick: Hur arbetar regering och riksdag? Hur fungerar vårt valsystem? Hur går det till när en motion/proposition blir lag? Vad ansvarar landsting och kommuner för?
  • Brott och straff: Vad ingår i ett rättssamhälle? Hur arbetar polis och domstolar? Vilka typer av straff finns?
  • Massmedia: Vilka etiska regler bör media och journalister följa? Hur fungerar reklam? Vilka former av massmedia existerar? Hur påverkas en nyhet av olika intressenter?
  • Internationell politik: Hur fungerar FN? Hur fungerar EU? Hur uppstår konflikter? Hur engagerar sig Sverige i omvärlden? Vad skiljer oss ifrån andra länder?
  • Miljö och hållbar utveckling: Vilka är de vanligaste miljöhoten? Varför finns det så stora klyftor och orättvisor i världen? Hur skapar man ett hållbart samhälle?
  • Samhällsekonomi: Vilka är de ekonomiska aktörerna? Vad gör riksbanken? Hur ser statens ekonomiska politik ut? Vad är inflation? Varför tjänar vi på fri konkurrens?
  • Privatekonomi: Vilka är arbetsmarknadens lagar? Vad är ett kollektivavtal? Vad har man för rättigheter och skyldigheter som konsument? Vilka är riskerna med att arbeta svart?
  • Sociala frågor: Hur mycket påverkar kön, etnicitet och sexuell läggning? Vad är diskriminering och hur bekämpas den? Hur fungerar välfärdssamhället? Hur fungerar den svenska flyktingmottagningen?

Samhällskunskap A är idag på 100p, vilket innebär att man som lärare har knappt 100 timmar till sitt förfogande för att försöka förmedla allt detta. Som synes är det redan väldigt mycket grundläggande kunskaper som ska förmedlas på kort tid. Samtidigt ställs det ständigt nya krav på att skolan ska arbeta mot rasism, för jämställdhet och informera om miljöproblem och utrikespolitiska frågor. Frågor som mycket väl passar inom ämnets ramar. Skulle Samhällskunskap A istället halveras måste flera av arbetsområdena plockas bort helt eller kraftigt reduceras. Min fråga är därför: vilka av de här områdena tycker du är så oviktiga att inte blivande hantverkare, industriarbetare och undersköterskor behöver ta del av dem? Varför är inte de betjänta av att vara lika insatta i hur samhället fungerar? Förväntas inte de delta som aktiva och kunniga medborgare i den svenska demokratin – precis som alla andra?

Med vänliga hälsningar

Andreas Williamsson

Nu har jag fått följande svar:

Hej Andreas,

Utbildningsminister Jan Björklund vill tacka för ditt brev och dina intressanta synpunkter. Han har bett mig, en av hans medarbetare i den politiska staben, att besvara det. Du tar upp en viktig fråga. Både gymnasieutredningens och regeringens förslag till omfattning av samhällskunskapen på de olika programmen ska förstås mot bakgrund av de stora avhopp som de  yrkesförberedande programmen idag lever med. Den utslagningsmaskin som dessa ibland är och den uppdelning som följer mellan de som fullföljt gymnasiestudier och de som inte gjort det måste betraktas som större än den som kan tänkas skapas mellan de som kommer eller inte kommer ha läst 50 poäng extra samhällskunskap.

Vidare är min bild att det finns en bred uppslutning bakom principen att de kunskaper som är nödvändiga att ha för att fungera som samhällsmedborgare bör läras ut i grundskolan. Vi kan inte förlita oss på att en frivillig skolform kan fylla denna funktion. Det är också viktigt att det i framtidens gymnasium skapas utrymme för ökad ämnesfördjupning på både yrkes- och högskoleförberedande program.

Avslutningsvis frågar du vilka inslag i dagens samhällskunskap som kommer att prioriteras ned när kursen för vissa program minskar i omfattning. Skolverket kommer få i uppdrag att utforma förslag till kursplaner för det nya samhällskunskapsämnet. Jag vill i förväg inte spekulera kring vilken bedömning myndigheten kommer att göra.

Med vänliga hälsningar Erik Scheller

Departementsledningen

Utbildningsdepartementet

Jag får erkänna att det är ett riktigt bra svar och jag får grunna en stund på min respons.