Den här gången avslutar vi bokstaven G.

GRÄTTEN, granntyckt, kräsen, kinkig (särskilt med maten).

Rögröt (saftgröt) till efterrätten är inget för den som är grätten.

Jasså, du är grätten, din drul; du skulle allt vatt nere i di varme länderna, där negrerna spisar stekta hunnalortar å stuvade länsmansnäsor (hört i Färs).

Med sådan kost förstår jag att där råder svält och undernäring.

GRÖN, göra sig grön=göra sig till, ställa sig in.

Joo, nu gör du dej grön, när det är nåt du vill ha, men ber en dej om å stjäla en spann koull (hink med kol) till din fattiga mor, då ska du genast ränna te bönemöte eller har nåt annet för dej.

Ja, det är ingen reda med tjuvandet nuförtiden.

GÅ I ngn, uttrycket.

Aa, det går nock i Pär Tors! = Det här kan man nog äta, det är mat för Måns det.

Nå, det gick visst i Pär Tors! = Det där smakade dig visst.

Sedan länge har vi kunnat konstatera att mat är det enda som skåningar tänker på. Möjligtvis kompletterat med lite fransk medeltidspoesi.

GÅNN, eufemistiskt för ”Gud”, i bedyranden eller förstärkningsuttryck.

Joo, så min gånn, om det så är det sista jag ska ha sagt!

Det finns de som menar att Gånn är död…

GÖK, kaffe med brännvin i, ”kask”.

Ska vi ta voss en flock gökar, mannar?

Vet du vem som är världens störste oppfinnare? Jo, det är Sven Nilsen i Vram, för det är han som oppfann dubbelgöken (med dubbla ransoner brännvin i kaffe koppen [sic!], alltså).

Förlåt, skåningar tänker inte bara på mat, utan även på sprit. Vem skulle inte behöva en ”flock gökar” efter att ha läst Ohlmarks skånska parlör?