Det ligger en blombukett på gräsmattan utanför ett brunmurrigt hyreshus i Hejdegården. Ett litet kort sticker upp ur ett virrvarr av brutna stjälkar och bleknade knoppar. Det finns en historia här.
Beskådar jag månne resterna av en uppgörelse mellan två älskande? Ett misslyckat försök till försoning? En ursäkt som inte accepterats?
Oavsett är bortkastade buketter en sorglig syn och ett tecken på att någon, i detta vårvarma Linköping, vandrar med ett brustet hjärta. Ett stycke mänsklighet på en gulnad gräsmatta.